Varukorg

Inga produkter i varukorgen.

Kimono: Berättelsen

Kimono: En reseskildring om den japanska traditionella klädedräktens historia och glans.
Kimonon, det distinkta och sofistikerade japanska plagget, är mycket mer än bara ett plagg. Den är avväpnande vacker och en symbol för japansk tradition, djupt rotad i deras kulturella stil och historia. Från sitt första framträdande till dagens version bär kimonon på en rik och meningsfull tradition.

Från antiken till medeltiden

Kimonons historia är förlorad i tidens djup. De första beläggen för kimono går tillbaka till 800-talet, under Heian-perioden. På den tiden användes kimonon som vardagskläder av både män och kvinnor, och i palats och aristokratiska furstendömen hade den utvecklats till ett konstverk och ett tecken på social status. Tygerna, mönstren och färgerna speglade ens status och sociala roll.

Edo-perioden

Under Edo-perioden (1603-1868) utvecklades kimonon ytterligare. Den blev befolkningens officiella klädesplagg och spelade en central roll vid sociala evenemang. Edo-perioden var en tid av fred och stabilitet, och den kulturella och sociala utvecklingen återspeglades i designen och tillverkningen av kimonos.

Omvandling i den moderna tidsåldern

Under Meiji-perioden (1868-1912) lade Japan grunden till sin moderna stat och kultur. Kimono började möta konkurrens från västerländska kläder och mode. Många behöll dock sin traditionella dräkt, särskilt vid speciella tillfällen.

Idag och i framtiden

I det moderna Japan bärs kimonon ofta vid speciella tillfällen som bröllop, ceremonier och festivaler. Designers fortsätter dock att lägga till en modern touch till designen genom att införliva nya material och mönster.

Kimonon lever alltså kvar i hjärtat av den japanska kulturen. Från antiken till idag har den varit en blandning av tradition och innovation som uttrycker den japanska kulturens estetik, sociala status och utveckling.

Läs mer om Edo-perioden här.

Våra nyheter först till dig!

Registrera dig nu för att bli först med att höra våra senaste nyheter.